En av världens bästa rocklåtar. Någonsin.
söndag 28 juni 2009
fredag 26 juni 2009
La Roux
Gillade inte alls Elly Jacksons röst första gången jag hörde La Roux. Tyckte närmast att hennes sång var enerverande. Men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig och när jag nu lyssnat på debutplattan några gånger har jag verkligen ändrat uppfattning. Tycker att hennes röst är riktigt trevlig att lyssna på faktiskt. Och musiken, den får mig att vilja dansa, precis på samma sätt som Ladyhawke och gamla favoriter som exempelvis Kim Wilde ger mig pirr i dansbenen.
konserter ikväll!
Ikväll är det då konserter på schemat.
Redan kl åtta tänkte jag se Karl Blau (bilden) på Debasers uteservering.
Sen vid midnatt kör Ratatat på innescenen.
Ses i vimlet!
I´m bad.
Jag var något av en klassens clown som liten. Det är jag väl fortfarande iof, trots att jag inte går i någon klass. Iallafall; när jag var cirka tio lärde jag mig att dansa som min dåvarande idol Michael Jackson gjorde i videon till "Bad". Detta konststycke visade jag glädeligen upp på skolgården och på mina föräldrars fester påhejad av kamrater och bekanta. Dansen satt i ryggraden och när jag nådde tonåren fick jag fortfarande ibland visa upp den för min familj (då med ett mera generat sinne). De skrattade sig dubbelvikta.
Så kom jag till en punkt där jag vägrade. Tonårens blyga och ständigt generade Bene vågade absolut inte sådant. Dessutom växte min skeptis gentemot Mr Jackson oerhört snabbt i den åldern. Det är först i riktigt vuxen ålder jag klarat av att lyssna på Jackson Five och endel gamla Michael-låtar utan att drabbas av akut kräkreflex. Men jag tänkte att jag kanske skulle ta upp mitt partytrick och köra det ikväll. Som en liten hyllning till den man som var en av de första att pryda bilderna på mina väggar.
You know I´m bad, I´m bad-You know it
Så kom jag till en punkt där jag vägrade. Tonårens blyga och ständigt generade Bene vågade absolut inte sådant. Dessutom växte min skeptis gentemot Mr Jackson oerhört snabbt i den åldern. Det är först i riktigt vuxen ålder jag klarat av att lyssna på Jackson Five och endel gamla Michael-låtar utan att drabbas av akut kräkreflex. Men jag tänkte att jag kanske skulle ta upp mitt partytrick och köra det ikväll. Som en liten hyllning till den man som var en av de första att pryda bilderna på mina väggar.
You know I´m bad, I´m bad-You know it
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
