onsdag 27 maj 2009

27 maj 2009


Jag är överlycklig och genomsvettig efter ännu en spelning med det där bandet som jag håller högst i världen. Räknade på det och kom fram till att det kanske var tioende gången. Börjar bli en vana att få höra Teenage Riot live och de spelade många nya låtar och jag kände mig som en hemsk pirat när jag sjöng med. Kim log några gånger (kors i taket) och den förevigt unge Thurston begav sig ner i publikhavet och gned sin gitarr mot både det ena och andra. Jag tog givetvis tillfället i akt och smygkramade honom bakifrån och tänkte att jag aldrig ville släppa taget. Sen insåg jag fjortistanken och fortsatte hoppa av lycka och tänka att det är ett privilegium varje gång jag får uppleva världens bästa band live. Som vanligt ett ljudinferno utan dess like. Tack. Kärlek.
bild: Kim och Thurston måste väl vara det ultimata beviset på true rocknråll löööv. Vilken fin liten familj de är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar